Available as pdf.

?Prefabricerad broproduktion ger ett snabbt montage och stor möjlighet att styra produktionsprocessen? (En av de intervjuade)Vid traditionell produktion av betongbroar tillverkas bron på plats. Ingående arbeten såsom byggande och rivning av ställning, formsättning, armering samt gjutning av bron är tidskrävande moment som innefattar oergonomiska arbetsställningar för yrkesarbetarna, där de dessutom exponeras för ogynnsamma väderförhållanden och höga höjder. De flesta betongbroar som byggs i Sverige utförs fortfarande enligt traditionella metoder innehållande många tidskrävande och ogynnsamma arbetsmoment.I rapporten behandlas prefabricerade betongbroar som är ett konkurrenskraftigt alternativ vid broproduktion. Broelementen tillverkas på fabrik och monteras på plats, vilket leder till tidsvinster, minskade trafikstörningar, förbättrad arbetsmiljö och bättre kvalitet.

This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.

Ett sätt att undersöka kvaliteten i en lödfog är att kontrollera dess täckningsgrad med hjälp av ultraljud. Detta är en teknik som GKN Aerospace använder, bland annat för att kontrollera lödfogar på en specifik flygmotorkomponent. För att komponenten skall kunna godkännas krävs det att alla fogar uppnår den önskade täckningsgraden. De fogar som inte uppfyller kraven måste lödas om tills de kan godkännas. GKN önskar öka effektiviteten genom att minska behovet av omlödningar.

I Norrbottens och Västerbottens län finns det över 1800 broar i det allmänna vägnätet och flertalet av dessa är betongbroar. Även om brobeståndet underhålls kontinuerligt är det ibland nödvändigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya broar i samband med nya vägsträckningar och förbättringar av trafiksäkerheten. Dessa åtgärder är en stor kostnad för samhället och därför är det viktigt att broarna byggs på det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sättet. Denna undersökning baseras på studier av 15 stycken mindre plattrambroar belägna i Norrbottens och Västerbottens län.

Skador till följd av armeringskorrosion kostar årligen samhället stora belopp i renoverings och underhållskostnader. Idag används nästan uteslutande okulära inspektioner vid besiktning av armerade betongkonstruktioner. För att kunna göra en bättre bedömning av skador till följd av armeringskorrosion har det elektrokemiska mätinstrumentet RapiCor utvecklats. I detta examensarbete har lämpligheten och användarvänligheten av den nya tekniken med RapiCor utvärderats. Detta har gjorts genom praktisk fältmätning.

Många befintliga järnvägsbroar i Sverige närmar sig sin beräknade livslängd. Det finns också en önskan att öka tåglasterna, antalet tågöverfarter och tåghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bärighetsutredningar ge resultat som stämmer väl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att få fall av brott har observerats i broar av armerad betong på grund av utmattning. Detta examensarbete jämför tre utmattningsmodeller på två plattrambroar av armerad betong belastade med järnvägstrafik, en från 1972 och en från 1995.

En fungerande infrastruktur är viktig för Sverige där brokonstruktionerna innehar en viktig roll då landets naturlandskap är fyllt av hinder som man måste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslängd på 120 år och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krävs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners beständighet har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse. Anledningen till detta är att en del av de äldre betongkonstruktionerna visat tecken på tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dålig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpåfrestningen under driften så som exempelvis vägsalt och tyngre transporter.

Då Malmbanan, järnvägen mellan Narvik och Luleå, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga järnvägsbroarnas bärförmåga genom klassningsberäkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstärkas. I klassningsberäkningar används olika laster som påverkar bron, däribland bromslast och dynamisk lastpåverkan. Den dynamiska lastpåverkan uppskattas genom att använda en dynamisk lastfaktor räknas fram, och för bromslasten ges grova riktvärden. En minskning av dessa uppskattade värden kan leda till att många broar kan klassificeras för högre laster.